fjärde juli (lördag)

Har en idé om att jag ska blogga varje dag den här semestern - som rent tekniskt inte börjar förrän på måndag - men jag tänker att jag börjar redan idag för att komma igång. Har eg. ingenting planerat för de fyra veckor som jag ska vara ledig men jag har ju inte skrivit något här på evigheter, så jag tänker att det nog kommer att finnas lite att skriva om ändå även om semesterdagarna mest kommer att bestå av lugna händelselösa dagar. Planen är ju att vila och inte tänka på jobbet. Plus storstäda huset och rensa ut gamla kläder som på något mystiskt sätt har krympt (eh). Hela övervåningen är full av klädhögar och det är damm i varje hörn så det är sånt som måste göras. Jag skulle även vilja göra om i köket. Måla väggar, byta ut köksbordet och göra om skafferiet, men vi får se om det blir något av det (troligen inte). 

Saker som jag skulle kunna blogga om:

• Att jag har blivit anställd (1 dec 2025, som CM, inte admin) och blev typ sjäv på det största projektet i flera måndader utan att ha någon info eller kunskap om vad jag borde göra och hur man skulle göra det. 
• Att jag (förra helgen) faktiskt GJORDE något på fritiden (var på Vi som älskar 90-00-talet på gärdet). 
• Att jag har blivit av med fruktansvärd mensvärk (och mens öht) eftersom jag förra året (5 nov-25) gjorde en hysteroskopi där de tog bort tre polyper (enligt operationsanteckningarna en från högersidan av endometrium lite ovanför cervix, en större från fundus och en mindre som utgick från framväggen av livmodern). Gick från sjuk mensvärk (där jag en gång var helt kallsvettig och var tvungen att gå och lägga mig i vilrummet på jobbet i två timmar) och 7 dagars mens till normal värk och 3 dagars mens, Skulle rekommendera operation alla dagar i veckan om man misstänker polyper. 
• Att jag har trappat ner på imatinibet för att se om jag kan "hålla nollan" (att kroppen inte börjar producera philadelphiakromosomer) på lägre dos. 
• Att jag hade löshår från BHBD i håret förra sommaren/hösten. 
• Att jag har fotograferat en anteckningsbok med projektlogga för projeket. 
• Att jag är i sjukt dålig form och vill börja träna. Det är också ett mål för semestern. Blogga, träna och fotografera (med systemkameran). Är det en blogg från 10 år sedan? Nej, men det skulle kunna vara för inte mycket har ändrats. 
• Att jag nu har någon på jobbet som håller på att irritera mig till döds. 
• Att vi har fått en ny chef. 

Kan säkert skaka fram fler ämnen som sagt, men kommer inte på mer just nu. Det kanske får räcka så här för nu, för nu måste jag gå ut med hundarna. 

midsommar, födelsedag, jobb och mat

Att det ska vara så jäkla svårt att komma ihåg och orka blogga lite? Jag VET ju att jag uppskattar att kunna gå tillbaks senare och läsa, men ändå får jag inte tummen ur?! Aja, jag kanske ändå får vara glad att det blir mer än ett inlägg per år som det är just nu... 

Igår fyllde jag år (49..!) och bestämde mig då (förhoppningsvis en gång för alla) att det får vara slut med dum-gloendet och spelandet på mobilen. Dessutom bestämde jag mig för att så här som jag känner just nu när jag ska ta på mig andra kläder än mjukisbralla och slapp t-shirt, vill jag INTE känna. 

Jag MÅSTE ta tag i matvanorna nu. Det har blivit alldeles för mycket onyttigheter det senaste året. Jag vill tillbaks till hur jag kände och såg ut typ 2021, när jag hade kört Weekly Revolt. Pallar dock inte att köra WR igen pga. tyckte inte att (den vegetariska) maten riktigt passade mig. Det funkade en gång, men kommer tyvärr inte att funka igen (jag har provat). Jag var ju lite på gång och försökte göra en liten uppryckning redan i april, men kom dessvärre av mig när P smittade mig med sin jäkla förkylning och sen har jag bara varit FÖR jäkla trött. 

Var på Unilabs i tisdags och tog blodprover till Hematologen, och fann att mitt blodvärde (Hb) hade droppat till 99 igen, så det är ju en del av förklaringen till att jag är så trött och flåsig. Den andra delen är ju att jag är så otränad. Jag har verkligen ingen kondition. Kan inte gå upp för EN trappa utan att känna att jag håller på att dö. Om jag skulle göra ett sånt där "hur gammal är din kropp"-test så skulle jag nog inte landa under 75 år...

Tog en spruta (Aranesp) för att hjälpa upp blodvärdet (överenskommelsen med läkaren är att jag tar en spruta om blodvärdet ligger under 105), så nu borde den delen vara avhjälpt. Återstår MIN del; att ta tag i träningen. Jag började idag klockan 10 med att köra dagens avsnitt (som ju är en repris, men ändå) av Träna med Sofia. 19 minuter styrka (utan redskap). Inte mycket - men som alltid bättre än ingenting alls. Sen fick jag faktiskt ett infall i slutet av maj då jag i appen "My MOWO" (baserat på ett kort "test") bad om ett "personligt" träningsprogram där jag kan få hjälp att komma igång med pass som blandar kondition, styrka och rörlighet för att skapa variation i träningen. Man kan träna med eller utan redskap och jag har ju några (hantlar, kettlebells, gummiband, stång med vikter) så förhoppningen är jag kanske kan börja utan och sen så smått lägga till lite..

Fick mailet med programmet den 28 maj, men kommer inte igång förrän nu, typ en månad senare. MEN - bättre sent än aldrig, right? (eller ja - jag har ju inte kommit igång än, men denna vecka iaf är planen - har i nuläget INGA medaljer)..

Sen har jag skaffat ett abonnemang på Lifesum igen för att kunna tracka vad jag äter. Försökte med gratisvarianten av appen tidigare i år, men tappade sugen när man inte kunde registrera egna recept. Blir så svårt att förstå (och inte fuska) om man (jag!) inte kan lägga in alla ingredienser. Fattar att det eg. inte är helt sunt att hålla exakt koll på intag och kalorier, men jag behöver komma in i känslan igen (med mängd och vikt) så att jag kan köra "på fri hand" sen.. Det är ju så enkelt egentligen; ät mindre än du gör av med - och dra ner på onyttigheterna - men jag lyckas ändå tappa bort mig bland glass, kakor, chips, mackor och annat skräp. :/ Blir ju heller inte direkt lättare att bli av med extrakilona i takt med att man blir äldre. Men det SKA gå. Jag mår så dåligt av att känna så här, så det finns inget annat än att ta tag i det. Den enda som kan göra jobbet är ju jag. 

Det finns tårta kvar från igår (eftersom jag ju gärna ville ha lite prinsesstårta  när det nu var min födelsedag och allt), plus att vi köpte en påse källarfranska, men jag tänker att P (som behöver lägga på sig lite) får äta upp det. Själv tog jag mig ett par skivor danskt rågbröd till frukost i morse och det är ju också supergott (så varför är det alltid annars så mycket lättare att sträcka sig efter det vita brödet?).

Jaja, nog om mat och träning. Vet att jag ältar om det men jag måste tyvärr - för min egen skull. 

Vad gäller mobilen så jag har nu (förra veckan och sista igår kväll) tagit bort alla mina spelappar eftersom alldeles för mycket tid gått åt till dessa på senare tid. Låter som att det var jättemånga, men det var tre. Två som jag haft i en evighet June's Journey och Blockudoku och så Travel Town som jag installerade typ förra veckan och omedelbart fastnade i, fast jag bara skulle "kolla vad det var".. Ugh. Det enda "spelliknande" jag har kvar nu är Duolingo där jag försöker skaka liv i mina finskakunskaper ("language learning with game-like features, fun challenges, and reminders from our friendly mascot, Duo the owl"). Har "spelat" (lärt mig) 35 dagar i rad och hoppas jag pallar många fler. Tycker den funkar bra.

Har också begränsat min Instagram-app på telefonen till max 1 timme om dagen. De låter mycket med en timme. Det är det inte. Inte med tanke på hur ofta jag annars brukar kolla och uppdatera. Kanske går det att dra ner ytterligare framöver, men just nu är det jobbigt nog så här. Heh.

Livet i övrig är mest att jag försöker hitta ett nytt jobb. Har nu sökt 10 stycken (det är inte många, jag vet) och hittills fått nej på tre. Övriga har jag ännu inte hört av. Söker denna typ av tjänster som lirar bäst med det jag gjort tidigare... (min gamla titel var "Program & Project Specialist"..men den hade jag i många år och den tänkte många olika typer av arbetsuppgifter - och säger ju eg. i n g e n t i n g).

• Saab Group - Configuration Manager - NEJ
• Position Green - Customer Operations Manager - NEJ
• Mileway - Team Assistant - tbc
• Human IT - IT-koordinator - tbc
• Adecco (för uppdrag hos kund) - Order Delivery Manager - tbc
• Centi Equity Management - Administrative Assistant - tbc
• Storytel - Production Services Coordinator - NEJ
• Einride - Customer Success Agent - tbc
• Järfälla Kommun - Servicehandläggare - tbc
• SodaStream - Nordic Customer Service Representative & Order Administrator - tbc

* tbc - to be confirmed

Söker mest via annonser jag ser på LinkedIn, men har också kollat lite på Monster och Platsbanken.  Får förslag på distansjobb från Indeed, men där jag har ännu inte hittat något som jag vill/kan söka. Är ju inte registrerad hos arbetsförmedlingen än (nästa vecka; den 1 juli är det dags) så har bara sökt (i stort sett) jobb som erbjuder hybridlösning (jobba hemifrån några dagar i veckan) och sånt som känns lite kul. Vet ännu inte vad jag ska göra med hundarna om jag inte kan jobba åtminstone delvis hemifrån, men får lösa det när det kommer isåfall.. 

Annars var det ju midsommarafton i fredags. Vi var bjudna (och hade faktiskt tackat ja!) till Anett och Mattias som jag träffade senast när jag var i Bålsta för att fira just Mattias som fyllde 50 i början på maj. Dagen för det firandet  (den 25 maj) var vi hemma hos AJ som hade styrt upp en överraskningsgrej för honom (han visste inte att vi andra som var där skulle vara där, trodde det bara var en "dricka öl på altanen grej hos AJ, men så var vi ett litet gäng på ytterligare 5 pers som hoppade fram och ropade "surprise" när han och Anett - som var "mullvad" och invigd i överraskningen - dök upp). Då hängde vi lite hos AJ och delade ut presenter, lyssnade på 90-tals musik och drack White Russian, innan vi drog till Bowlinghallen för att käka middag och spela shuffleboard. Trevligt!

Ojdå, side tracked... Midsommarafton var det ju jag skulle skriva om. 

Jo, vi hade alltså (mot alla odds - vi gillar ju att vara hemma), tackat ja, så vid halvfyra på eftermiddagen hoppade vi på tåget; jag och P och båda hundarna och åkte till Bålsta. Väl framme där promenerade vi i ca 30 minuter; upp för centrumleden i stekande sol, pust! - och anlände villan ungefär en kvart för tidigt (inbjudan var till 17, men vi var där 16:45, pga. går inte riktigt att tajma exakt när man bor på annan ort. Tror det var ok. Tydligen har A och M bott där i 15 (femton!) år och det var första gången vi var där... eh. Hundarna var lite hispiga, dels av att ha åkt tåg (de har ju bara åkt en station förut, detta var några fler), dels för att det var helt ny miljö och människor, och dels för att familjen har två katter. Utekatter som var ute dock - men det luktade ju säkert rätt mycket katt och de har eg. aldrig träffat någon - bara sett någon så där på avstånd när vi varit ute. Jag hade inte frågat vilka andra som skulle komma när jag accepterade inbjudan, jag var spontan och tackade bara ja, men det visade sig vara "gamla vanliga gänget" (plus barn). Kul! 

Vi hängde på balkongen och ute på tomten, några spelade badminton, vi hade femkamp, käkade grillat och drack lite vin. Jag kunde inte riktigt slappna av eftersom hundarna var med, tomten inte var inhägnad, katterna var i närheten och jag inte litade på att folk skulle komma ihåg att stänga dörrar, så det var inte helt härligt (och blev ju en del svängar ut i område för att rasta hundarna), men trots det kul att komma iväg lite och göra något annat än bara sunka hemma i soffan. Tassa rymde också mycket riktigt en gång så det spädde på oron ytterligare... Hade satt på dem båda halsband med namn och telefonnummer till både mig och P för säkerhetsskull, som OM de de dragit iväg längre hoppas jag att det hade ordnat sig ändå (dvs att de inte blivit överkörda och att någon hittat dem och ringt), men nu hittade P henne på granntomten där hon sprang runt och levde life. Puh. Blev dock ännu mer stressad efter detta.. 

Vid 22:30 fick vi skjuts ner till tåget av Ola som hade opererat en tå & var nykter och en dryg timme senare var vi hemma igen. Tassa var helt hispig (lite mycket intryck tror jag), så promenaden från tåget som brukar ta ca 10 min tog 28 min eftersom jag vägrade gå när hon slet som en tok i kopplet. Hon fick lugna sig och så gick vi lite; hon blev hispig igen och drog, jag stannade, hon fick lugna sig.. etc. 

Kul som sagt att komma väg lite, men svårt att slappna av med två hundar som i ärlighetens namn har miljötränat lite för lite... Vi är dock välkomna tillbaks (sa Anett när jag tackade dagen efter), så tror inte de andra upplevde oss som alltför jobbiga.

jättefinsk och lite krasslig

Hoppsan, så hann det gå ett gäng dagar mellan inläggen igen. Mest kanske för att det inte händer så himla mycket i mitt liv. Jag tänkte förr om åren att jag gjorde lite / träffade lite folk, men det var ju ingenting emot hur det är nu. Funderar på att - eller rättare sagt - skulle verkligen behöva - gå till frisören, men jag tvekar eftersom jag har en idé om att jag kanske ska prova ett annat ställe för en gångs skull. Följer en annan salong i kommunen på Instagram och jag tycker de lägger ut rätt trevliga bilder (till skillnad från min nuvarande salong som inte ens har något konto och därmed aldrig lägger ut före/efter bilder och som - enligt de SMS de skickar ut - inte ens kan stava.. är SÅ sugen på att (oombett) erbjuda mig att korrekturläsa deras mess (och facebook-inlägg). Alltså jag fattar att det inte är helt enkelt att skriva på svenska alltid, men det ser så oprofessionellt ut när varje meddelande man skickar är felstavat på något vis. 

Fast sen är det det där med att många frisörer med utländsk bakgrund (och det har de flesta i kommunen) inte riktigt kan hantera så otroligt tunt och fin(sk)t hår som jag har. Ett felklipp och det ser helt galet ut typ. Inte alls lika förlåtande som ett tjockare hår (eller ett hår med fler strån). Och salongen jag går på nu kan mitt hår. Båda frisörerna som jag brukar gå hos, så känns lite osäkert att chansa på att någon helt ny ska klippa och greja. Fast de kanske inte ens har utländsk bakgrund, vad vet jag? Jag har ju inte varit där..

Tycker förövrigt att mitt hår fått lite bättre kvalitet sedan jag började använda Nioxin. Eller så är det bara önsketänkande.. På tal om önska, så önskar jag verkligen att babyhåret framme vid ansiktet & öronen kunde växa ut ordentligt någongång, så att jag kan ha den frisyr jag skulle vilja (kort i nacken och längre lugg - tänk Victoria Beckham back in the day). 

Apropå finskt hår förresten - jag kom plötsligt förra veckan på att jag inte kollat resultatet på min MyHeritage (MH) DNA-analys på ett tag. Kollade rätt ofta när jag hade betalkonto på MH och grejade med mitt släktträd, men sen löpte abonnemanget ut och jag tyckte inte det var värt pengarna (särskilt nu när jag inte har något jobb), så jag sade upp det. Jag beställde och skickade in ett sånt DNA-kit lite på kul för jätte längesedan, men efter en eeeeevighet stod det på DNA-sidan att de inte hade lyckats analysera mina prover, så de skickade (kostnadsfritt) ut ett nytt kit. Det var ju bra, men sen fick jag ju vänta ytterligare en evighet medan kuvertet med de nya proverna åkte till Tyskland (tror jag det var) och analyserades, så sen glömde jag liksom bort att ens kolla. MEN - nu i förra veckan kollade jag alltså, och nej - det var ju inga överraskningar där. Fast ärligt talat vet jag inte om man kan lita på det där testet. De kan ju lika gärna ha bara kollat på mina släktträdsuppdateringar och struntat i själva analysen? Man borde nog göra testet utan att fylla i några uppgifter om sig själv först tror jag. 

Mitt test visade hur som helst att jag är 98,1% finsk - vilket är föga överraskande med tanke på att mina föräldrar båda var från Finland. Utöver detta har jag 1,9% baltiska rötter, vilket inte heller är förvånande eftersom pappa (enligt egen utsago för länge sedan) var från den del av Finland som var ryskt en gång i tiden. Fick inte lära mig någonting nytt överhuvudtaget alltså. Är bara JÄTTEfinsk. Tänker att jag borde börja plugga finska så att jag faktiskt kan prata språket ordentligt också. Grunden har jag ju redan (jag lärde mig finska som barn, så baskunskaperna sitter ju liksom), men jag pratar ju aldrig, så jag håller inte liv i kunskaperna och talet kommer absolut inte naturligt för mig. Hmm.. undrar om det kanske finns någon kurs på BookBeat månne, där har jag ju konto? 

(kollar)

Ja! Ska kolla om denna kan vara något för mig. Skulle ju passa perfekt att lyssna på när jag är ute på hundpromenad. 

Vad mer har hänt sedan förra veckan...? (kollar almanackan) Jo, jag har pratat med min doktor på Hjärt- & Kärlkliniken. Hade telefontid bokad med henne i torsdags (2 maj) klockan 8:50. När det hade gått två timmar över tiden (11) skickade jag en förfrågan om ny tid via Alltid Öppet-appen eftersom jag tänkte hon hade glömt bort mig. Vet inte om det var den som gjorde susen men vid 16 (15:54) ringde hon upp och sa att någon av administratörerna gjort bort sig och dubbelbokat henne.. Inte första gången det strular på den avdelningen med admin-uppgifter, så där skulle man ju vilja styra upp.. (älskar som bekant att organisera och strukturera).. Hur som helst; hon (dr Agneta) tyckte att den där 24h-blodtryckskollen jag gjorde i början på april såg bra ut. Visst trycket är högt emellanåt, men i regel bara i samband med aktivitet (eller när jag åker till sjukhuset), men det går ner bra som det ska, så kroppen får den återhämtning som behövs, så vi behöver inte justera blodtrycksmedicinen eller göra något annat. Bra så. 

Jag var duktig och registrerade alla intag i Lifesum-appen under veckan; även de dagar där det inte gick så bra (som i fredags när jag åt chips eller i lördags när vi käkade middag från McDonalds) - och vågen visade faktiskt inte mindre än -1,3 kg när jag ställde mig på den igår. Mycket är säkert vätska och jag är övertygad om att jag väger mer idag, men nu ska jag ju bara väga mig på måndagar, så vi får se hur det ser ut nästa vecka. Mätningen visar också 0,5 - 1 cm minskning (beroende på mätställe), så det är ju bra. Jag tränade med Sofia 4 dagar av 7 och gjorde mina armhävningar mot vägg 5 dagar av 7. Bättre än inget, men det finns utrymme för förbättring. 

Fick också hem en leverans från H&M i förra veckan. Inget jättespännande dock; bara ett par oversized munkjackor. Hade den khakigröna sedan tidigare och tycker så mycket om den, så jag beställde den i mörkgrått och ljusgrått också. Tog stl M och de är ganska rejält oversize (särskilt för att vara Divided), så inte jättesmickrande, men däremot VÄLDIGT sköna. 

bild lånad från H&M

I övrigt har jag känt mig lite krasslig de senaste dagarna - eller kanske främst igår. P är dunderförkyld, och det kändes igår som att han kanske smittat mig - men idag känns det bättre, så jag vet inte. Kanske är det mest vårallergi för min del.. (fast det brukar man ju inte få ont i kroppen av, och det hade jag igår). Hur som helst; det känns bättre idag, men vi får väl se efter promenaden sen. Mitt magonda från förra veckan - vad det nu var (svinont gjorde det!) - höll i sig i några dagar och försvann sedan lika plötsligt som det kom. Tänker att det säkert var äggstocken eller äggledaren eller något som ömmade. Dock så har jag ju inte ägglossning (konstaterat med prov på kvinnokliniken, min mens etc. förvann ju efter cancerbehandlingen på nittiotalet), men kanske man ändå har "något" när man står på östrogenbehandling? Oavsett så är det bra nu - och det är ju huvudsaken. 

Igår levererades vår nya paviljong från Bauhaus. Den gamla från IKEA som vi haft i många år på altanen har nu gjort sitt. Får se om vi orkar montera upp den nya ikväll. Igår orkade jag inte alls, och P orkade bara göra toppen. Skulle vara trevligt att göra iordning på altanen nu. Jag tror att det där utlovade snöfallet (som skulle komma hit imorgon) har kommit av sig. Det blir "bara" två grader och regn.. (regn ju iofs är bra för gräsmattan, men måste det vara så jäkla kallt?!). 

Nu ska jag försöka gå klart min kurs i Adobe Illustrator och få mitt diplom!

valborgsmässoafton

8:45 - 11:00

Hade ont i äggledaren (eller vad det nu är som smärtar) hela natten och fortfarande nu på morgonen. Låg kvar i sängen till strax före 9. P var ute med Tintin innan han drog till jobbet, vid 7:30, eftersom hon började ynka redan strax efter sju. Inte för att hon nödvändigtvis behöver kissa eller så, utan för att hon har tråkigt och vill upp/ut. Steg upp, kissade, smetade på östrogenkräm, klädde på mig mjukisar, gjorde mina 20 armhävningar mot vägg och 20 rumplyft på golvet. Vägde mig (kunde inte låta bli...). 0,5 kg mindre än i går morse. Vet att det antagligen bara är vätska, men ändå. Det är dock bara måndagsvägningarna som "räknas". 

Smetade på Weleda Skin Food Light i ansiktet. Borstade tänderna. Konstaterade att håret såg galet ut. Borstade det och satte upp det. Såg ännu värre ut. Sket i det. Bar ner Tintin. Drog igång vattenkokaren. Plockade undan jackor i hallen. Vek ihop filtarna i soffan. Hämtade Tassa (som var kvar i sängvärmen på övervåningen). Fixade i ordning hundarnas frukost; torrfoder blandat med varmt vatten. Ca 1 dl Royal Canin Dachshund var, plus en halv tsk morotspellets. Släppte ut dem på baksidan/i trädgården och följde efter själv när de rusade iväg mot gräsmattan. Satte mig i stolen där ute och väntade på att Tassa skulle kissa. Det gjorde hon inte. Reste mig upp för att gå bort och tjata. Då kissade hon. Gick in.

Gav hundarna mat, 3 fjärdedelar i skålen, en fjärdedel i en aktivitetstärning, så att de får jobba lite för maten också. Tassa kör sin i soffan, och Tintin rullar sin runt över hela nedervåningen. Fyllde upp min stora vattenflaska. Drack lite vatten och gick in på kontoret för att dra igång datorn. Satte mig där en stund och avslutade måndagsinlägget. 

Klockan 10 var det dags för dagens Hemmagympa med Sofia (eller ja "dagens"; det sändes idag men är ju en repris). Det var ett lätt rörlighetspass, designat mest för att mjuka upp kroppen. Skönt, ganska precis vad jag behövde och klarade med tanke på att jag har ont. Efter passet blandade jag mig en shake som jag tog med ut. Drog igång min bok i hörlurarna och lät hundarna röja runt där ute igen. Ledsnade dock rätt fort när Tassa inte ville sluta skälla så jagade in henne på altanen och stängde grinden. Kastade Kong-däcket åt Tintin ett par gånger. Det hamnade utanför kompostgallret, i rabatten och när jag skulle ta in det igen slog jag i vänstra knät i metallkanten som ligger runt gräsmattan. Gjorde så ont (och gör fortfarande nu när jag skriver detta) att jag vill grina. Hela min vänstersida känns helt paj. Fan. Jagade in Tintin också på altanen och så fick de ligga där i solen som de ville.  Gick in. Lämnade öppet så att de kunde gå in om de ville. Satte mig vid datorn. Var lugnt en stund tills Tassa började tokskälla där ute för att grannen var ute. Blev galen. Tog in dem.

Nu tänker jag lägga mig i soffan och dricka kaffe en stund. Knät gör så satans ont att äggledarvärken nästan kom av sig. Nästan. Allt gör ont och jag känner mig ledsen. Jag vet inte vad jag ska jobba med, hur jag ska få in pengar framöver. 

en kylig måndag i april

Igår var det måndag och jag vaknade nere i soffan i vardagsrummet. Somnade visst framför tv:n igen. Somnar där rätt ofta, med Tintin som lilla skeden. Brukar vanligen vakna runt midnatt eller så och smyga upp och lägga mig (oss) i sängen (efter en liten nattkiss för hundarna), men inte denna natt. 

Tassa är inne i en riktig gnällperiod (tror hon är skendräktig eller något, fast hon hade sitt senaste löp i januari) och även om hon somnade i sängen på övervåningen med P så ledsnade han på hennes gnällande och bar ner henne till oss någongång på morgonkvisten (efter midnatt), så jag var ute med dem en kortis på tomten och sen stannade vi på nedervåningen för att P skulle få sova. Han har i regel jättesvårt att somna om när han blir väckt mitt i natten, så i och med att han jobbar (och jag inte gör det för närvarande) ville jag vara schysst och inte väcka honom igen när han redan varit uppe en gång. Vi sov därför hela natten på soffan. Tur att vi har en skön soffa! (New York/Sits från Folkhemmet som jag egenhändigt sydde ny klädsel till i höstas). 

Tintin (som nu är ganska precis 1 år) är dessutom inne i sitt första löp (kanske är det därför Tassa är gnällig?) och även om hon är jätteduktig på att hålla rent efter sig (och Tassa också håller på och "städar" henne hela tiden), så är det ju skönt om hon (om/när det händer, vilket inte är jätte ofta men ändå) blöder på (den mer lättvättade) filten som vi har som skydd i soffan hellre än i sängen (där man måste bädda rent ofta nog redan i vanliga fall eftersom hundarna som sagt sover i den med oss).. För nej, vi använder inte tikskydd på dem. Försökte med Tassa när hon löpte första gången och det var INTE populärt. På Tintin har jag inte ens testat än..

Tintin (1 år) & Tassa (2,5 år) - strävhåriga normalstora taxar

Vi steg upp vid åttatiden och P drog till jobbet medan jag och Tintin gick ut i trädgården / på tomten för att hon skulle få uträtta sina morgonbehov (och nosa, tugga på pinnar och skälla på allt och alla hon såg; fåglar, förbipasserande, bilar och intet ont anande människor - och hundar! - som har fräckheten att gå förbi på gatan utanför). Tassa är riktigt morgontrött och valde att ligga kvar och sova i sin hundsäng (som låg i soffan under natten/morgonen). 

Morgontrött Tassa-bus

Jag hade tänkt att jag skulle försöka ta tag i mig själv denna vecka; dvs dra ner på onyttigheterna och kanske rent av träna lite, men jag tycker det är SÅ svårt att motivera mig själv (till att göra någonting över huvud taget) just nu. Eller ja, det är alltid svårt, men ännu mer än vanligt nu. Varför är det så mycket lättare att ta tag i saker när det är lite varmt och sol?! (för att sol och värme ger energi obvi..). Men - detta grå och kyliga väder tar knäcken på mig i år! Kanske är det samma varje år, men i april brukar man väl ändå börja känna av livsandarna igen. Så icke i år (mer än ett par dagar förra veckan). Känner mig mer död än levande. Och därmed sjukt omotiverad till att göra saker / ta tag i mig själv. 

Hur som helst; jag gjorde ändå någon form av försök och började dagen med stort glas vatten och en mellanmålsshake från Weekly Revolt. Har pulver kvar från en tidigare gång när jag försökte komma i form. Tintin fick mat och Tassa sov fortfarande. Klockan 9 kom vår mathemleverans som jag lagt på lördagen, så då plockade jag undan den och vek undan de där jäkla lådorna som maten kommer i numera. Ja, det var jobbigt med en miljon papperskassar men jag är inte överförtjust i lådorna heller. Vore enklare om man kunde ställa ut dem för hämtning som de är så att de kan återanvändas fler gånger. 

Tre lådor denna vecka pga. att jag beställde både toapapper och hushållspapper,
annars blir det alltid två. 

När jag var klar med det väckte jag Tassa för en snabb morgonkiss på tomten och sen satte jag mig vid datorn för ett måndagsmöte med TRR. De har såna "kickstarta veckan" möten varje vecka och denna gång skulle ämnet "Fatta tester" avhandlas. Vet inte om det gav så mycket, men jag fick i alla fall info om en (för mig) ny sida där man kan öva på olika tester (SquidFactor), så när mötet var klart efter dryga 30 min skapade jag ett konto och gjorde två personlighetstest (Femfaktormodellen NEO-PI-R plus DISC-personlighetstest - samt ett simulerat Matrigma (begåvningstest). 

Enligt DiSC testet är jag Perfektionist (Reserverad, Medveten, Precis och Försiktig) och NEO-PI-R-testet berättade att jag är Introvert, Empatisk, Samvetsgrann, Nervös och Abstrakt. Inget nytt under solen alltså. Jag har förövrigt roat mig med att lägga upp mina testresultat från såna här olika tester på sidan / under fliken "Om mig" här på bloggen. Får säga att de alla visar rätt samstämmiga resultat. 

På Matrigma testet (som ju är mer som ett IQ-test) fick jag 72%. Inte jättebra, men inte heller jättedåligt. 

Efter testerna grejade jag lite med annat på datorn (bland annat den här bloggen), käkade ett grönt krispigt äpple och kollade på senaste youtube-uppdateringarna från Johanna Johnson & Ida, och vid 13-tiden stack jag ut på långpromenad med hundarna. Vädret var inget vidare - det var bitvis lite sol, men ändå så kallt och jäkligt - men det blev en timme i skogen ändå. Bra jobbat av oss tycker jag. 

När vi kom hem bestämde jag mig för att laga (lite sen) HelloFresh-lunch. Hade en påse kvar som jag inte varit supersugen på (vet inte riktigt varför jag valde den), men ändå behövde göra; Krämig blomkåls-och potatiscurry (med korianderpita) Gillar ju potatis och blomkål, men det är något med curry som inte riktigt tilltalar mig just nu, men det blev faktiskt ändå rätt gott. Gillar dock inte koriander, så jag hade torkad oregano istället på mina pitabröd. Blev tvärmätt så när jag ätit och röjt undan lade jag mig i soffan igen och glodde på YouTube (senaste från Mimi Höglin, Klara, Sandra Lindahl och sen såg jag klart lördagens i badrumsskåpet med Emelie och Maja). Följer alla möjliga (unga) influencers ja och tänker på allt jag skulle kunna göra om jag var ung, driven och energisk. 

Strax efter fyra kom P hem och en stund därefter kom hans kompis Per över och lämnade tillbaks någon form av ljud eller ljusutrustning som han hade lånat (minns inte riktigt vad). De snackade en stund ute i garaget medan jag (fortfarande) glodde på YouTube i soffan. 

Sen hände inte så mycket mer faktiskt... P pratade i telefon med och konstaterade att hans pappa blir 75 i veckan (i morgon onsdag), han pratade med sin syrra (om att åka dit imorgon eller på lördag) och sen glodde vi på tv / i mobilerna tills det var dags att äta igen. Hundarna får mat vid 18-tiden och vi passade på att äta vi med (P åt mackor och jag fixade fruktsallad med vaniljkesella till mig). Fick också mess från kompis A som undrade om jag och två andra tjejer möjligen är intresserade av väldigt spontan vinkväll på fredag. Jag tackade ja direkt! Tyvärr kunde inte de andra två, men förhoppningsvis vill A ses ändå. Ni ser - jag försöker ändå vara lite social och träffa vänner om och när de sträcker ut en hand. 

Strax före halvåtta gick vi kvällsrundan (med hundarna) och sen kollade vi på söndagens avsnitt av Mästarnas Mästare (finalen) och Robinson - tills jag somnade i soffan igen efter att ha druckit en kopp matchalatte. Denna gång lyckades jag dock (någon timme senare yrvaket) faktiskt pallra mig upp till övervåningen och sova i sängen (efter att jag tvättat & smort in ansiktet, borstat tänderna och tagit ur linserna). Bra så! 

Kanske too much info, men jag fick vagitorier utskrivna av gyn när jag var där förra veckan och för att jag ska komma ihåg att ta dem på kvällen så kräver det att jag faktiskt går upp på övervåningen/in i badrummet och ser dem. Tanken är att jag ska ta dem varje kväll i två veckor nu. Började lite skakigt med lördag och måndag (eftersom jag som sagt sov på soffan natten söndag/måndag), men ska försöka göra som avtalat nu, så att jag kanske blir av med den torrhet och irritation som jag upplevt.. 

Deprimerad?

Är man - kan man vara - deprimerad om man undrar om man är deprimerad? Eller är man så nere när man är deprimerad att man inte ens kan tänka tanken att man är det?
Jag har funderat ett tag på om jag faktiskt har (är inne i) en depression. Såg ett inlägg förut (tidigare i år) från kontot @hjärndoktorn på Instagram som triggade tanken igen (inlägget om dolda tecken på depression). För ja - tanken har absolut slagit mig förut. Fast då har jag liksom slagit bort den och tänkt att om jag UNDRAR så är jag nog inte det? Googlade lite och jo; det är ju många symptom som stämmer in och har gjort i många år. Främst kanske de senaste tre åren (eller ja, sedan covid, så 2020 - blir väl fyra år då), men egentligen kanske sedan jag först blev sjuk? Alltså 1995 när jag fick leukemi. Eller när mamma gick bort (i cancer maj 2000). Har ju egentligen inte bearbetat någonting över huvud taget.. Inte heller att min pappa dog knall och fall (i nov 2003) eller att jag var tvungen att operera höften 1999. Eller ens min ganska oroliga uppväxt med en pappa som var periodare och tvångsmässigt missbrukade alkohol i kortare och längre perioder under vilka han också var våldsam (mot mamma). Det skulle nog finnas en hel del att bena i om jag hittade (letade upp) någon att prata med. Men det har jag alltså inte gjort. Bär allt själv och försöker att inte tänka så mycket på det. Försöker gå vidare och inte se tillbaks så mycket. För vad ger det liksom? Inte glädje i alla fall. Men glädjen har jag nog tappat oavsett, om jag ens haft den. Jag kan uppskatta saker, men glad? Nja, det vet jag inte riktigt om jag har varit på länge. Sprudlande har jag aldrig varit. Mest trött. Nedstämd och orolig.

Symptom på dold depression:

* nu är denna länk iofs från riksföreningen äldres hälsa.. men vet ni, jag känner mig otroligt gammal emellanåt och jag tror faktiskt att detta stämmer även på folk som inte uppnått pensionsålder.

• Fysisk smärta eller magbesvär som inte kan kopplas till annan hälsoproblematik 
• ja, jag har ju ALLTID ont någonstans. inte nödvändigtvis i magen, men någonstans.
• Trötthet eller brist på energi 
• JA
• Förändrade sömnvanor 
• nja, men jag skulle nog kunna sova hela dagarna...
• Viktökning, viktminskning eller förändrad aptit 
• har gått upp flera kg det senaste året, fast tanken var att jag skulle komma i form
• Självmedicinering 
• fast jag äter mycket onyttigheter.. kanske är det en form av självmedicinering?
• Irritabilitet/lättretlighet eller ökad känslighet 
• är irriterad ungefär hela tiden och är jättekänslig för ljud och doft och ja, allt.. är helt dränerad när jag gått i affärer tex, men vet inte om det "räknas"
• Känslor av hopplöshet eller att vara värdelös 
• ja, speciellt nu när jag inte har något jobb...och när det känns som att jag misslyckas med allt
• Problem med uppmärksamhet, koncentration eller minne 
• ja, jag har SÅ svårt att hålla koncentrationen och glömmer hela tiden vad jag ska göra (fattar ärligt talat inte hur jag ska kunna lära mig arbetsuppgifterna & rutinerna på en ny arbetsplats)
• Minskade lustkänslor vad gäller intimitet 
• ja (fast det kan också ha andra medicinska orsaker.. cancerbehandling, torra slemhinnor, östrogenbrist etc.)

7 tecken på att du är deprimerad:
1. Du är nedstämd eller irriterad

Vid en depression känner du dig onormalt nedstämd i princip hela tiden. Många har även lätt att bli irriterade och kan få utbrott över småsaker.

2. Du känner dig trött

Du har ingen energi och känner dig konstant trött. Inte ens att vila verkar hjälpa mot din energilöshet.

3. Du saknar lust att göra saker

Brist på intresse är ett vanligt symtom vid en depression. Aktivitetsnivån minskar och du drar dig undan från sociala sammanhang, vänner och familj. Du känner ingen lust att göra saker som du vanligtvis tycker om och mår bra av.

4. Du har sömnbesvär

Vid en depression är det vanligt att man får problem med sömnen. Du kanske har svårt att somna, vaknar mitt i natten eller sover väldigt dåligt. Det kan också vara det motsatta – att du sover hela tiden.

5. Du får ändrad aptit

Aptiten förändras och du går ner eller upp i vikt utan att försöka. En del tappar aptiten och går ner i vikt, medan vissa tröstäter och istället går upp i vikt.

6. Du plågas av skuldkänslor

När du är deprimerad är det vanligt att du känner skuldkänslor. Det kan bland annat handla om att man klandrar sig själv för att man mår dåligt eller att man känner skuld över att man inte tar hand om sina relationer som man skulle önska.

7. Du känner dig värdelös

Det är vanligt att ha negativa tankar kring att du är värdelös. Många ser inte ett slut på depressionen och kan till och med känna att livet blir meningslöst.

Enligt detta självtest har jag måttliga symptom på depression och borde söka hjälp hos vårdkontakt om jag inte redan har gjort det. Jag har ju så många vårdkontakter, men ingen som jag pratar om detta med. Orkar jag ta kontakt med ytterligare en? Vi får se.. Gissar att lösningen isf blir att prata med någon och ev. "lyckopiller". Vill jag äta mer medicin? Kanske hjälper det att bara skriva av sig här. Att bara ha någonstans att ventilera. 

Capio: Att vara lite nedstämd och trött då och då hör livet till. Men om du har känt dig nedstämd, orkeslös och mer trött än vanligt under två veckor eller längre kan du ha fått en depression. En depression innebär att det upplevs nästintill omöjligt att känna dig glad eller pigg.

söndagsuppdatering

Hej och välkomna till min söndag. Det har regnat mest hela dagen så förmiddagens promenad blev en kortis. Annars brukar jag försöka gå lite längre på helgerna men eftersom båda taxarna är måttligt förtjusta i väta så blev det bara en liten sväng. Lika bra det, min ena strumpa blev genomblöt (pga. läckande sko) efter ca 5 minuters promenad, så jag tyckte inte heller att det var så kul.. Ska försöka gå lite längre senare om det är uppehåll då. Jag har kollat på nyhetsmorgon, druckit mitt matcha-te, käkat mjölkchoklad, och rensat Google Foto. Såg också ungefär halva i badrumsskåpet med Emelie och Maja, men var tvungen att avbryta för att göra annat, så ska se resten när jag har ro att sitta i soffan en stund. 

Veckan som gått har varit en rätt trist en. Har inte gjort mycket alls ärligt talat. Blir lätt så när man inte arbetar, är deprimerad och bara går hemma och drar. Timmarna liksom bara går utan att man egentligen gör mer än går hemma och plockar & grejar (dammsuger, fyller diskmaskinen, kanske lagar lite mat, hänger med hundarna i trädgården, lyssnar på ljudbok, kollar Instagram och glor på influencer-uppdateringar på YouTube). 

Började i och för sig gå en linkedin-learning kurs om dataanalys i veckan (Learning Data Analytics: 1 Foundations) för att se / känna om det är något jag vill satsa på framöver i och med att jag gjort lite sådant i min tidigare roll, men nja... det lockar inte jättemycket (heller). Ska ändå försöka gå klart den nästa vecka så att jag har gjort någonting som påminner om arbete/plugg senaste tiden, men det är otroligt svårt att motivera sig (mig) själv emellanåt (mest hela tiden). Jag slutade min tidigare tjänst (blev uppsagd pga. nedskärningar) sista juni förra året (2023), så jag behöver verkligen försöka komma igång lite igen, men jag fick ju "paket" (avgångsvederlag) när jag slutade, så jag har inte känt någon direkt press ännu (eftersom jag hittills ändå fått som lön varje månad). Jag har istället passat på att ta mig ett "sabbatsår" eftersom jag kände mig ganska utarbetad - och (framförallt) osäker på vad jag vill göra framöver. Tyckte jag var "värd" det eftersom jag inte haft några mammaledighetsbreak eller andra ledigheter sedan jag började jobba år 1994. (bara ett par sjukskrivningar för leukemibehandling och höftoperationer sedan jag började min "karriär"..).

Finge jag drömma skulle jag allra helst arbeta helt på distans (gärna med någon form av korrekturläsning - jag är bättre på det när jag läser vad någon annan skrivit, jag lovar!), eller åtminstone vara på ett ställe med hybridlösning där man kan jobba hemifrån minst 3 dagar i veckan, men det är lite knepigt att hitta något, särskilt när jag inte vet riktigt vad jag vill göra. Har kikat på olika annonser där man söker administratörer eller koordinatorer av olika slag (eftersom det är mest sånt jag gjort), men har ännu inte hittat något som jag ens vill söka (eller där mina kunskaper räcker till). Fast kanske jag borde "göra något med händerna" istället..?

Jag skulle verkligen behöva boka en ny tid med min kontakt på TRR (trygghetsrådet) så att vi kan gå igenom mitt CV (igen), men jag drar mig lite för det eftersom jag inte riktigt "klickar" med henne... Hade en annan från början som verkade bra, men hon har tyvärr slutat och den jag fick sen har gjort lite småtabbar som jag har en smula svårt att ha överseende med.. (inget stort, men små saker som irriterar). Helst skulle jag vilja byta rådgivare helt, så det borde jag ju ta tag i. Inte för att jag vet om det ens är möjligt att byta, men jag borde åtminstone undersöka saken. Rådgivaren är du där för min skull liksom och då ska det väl kännas bra för båda parter...? De måste ju ha någon form av "kundtjänst" eller något där man kan kolla?

Skulle även behöva kontakta Max Matthiessen för att se vad som händer med det pensions(fond)sparande som de hjälpt mig sätta upp nu när mitt anställningsavtal helt sägs upp i slutet på juni (eftersom avtalet jag har med dem är via min gamla arbetsgivare). Ugh.. så mycket såna tråkiga (men viktiga) sysslor att ta tag i. Får inte glömma att registrera mig hos arbetsförmedlingen sen heller.. (inte riktigt dags för det än och kanske kanske har jag hittat något innan det är dags, men om inte..). 

I måndags var jag på kvinnokliniken (gyn) på KS. Vet inte riktigt vad jag skulle dit att göra för läkaren jag träffade (en ny igen, vet inte för vilken gång i ordningen) valde att inte göra någon undersökning. Vi pratade en stund, jag fick ett nytt recept utskrivet (eller ja skickat elektroniskt) och sen var det klart. Inget som inte kunde ha gjorts på telefon. Sen fick jag i och för sig gå till sköterskan och ta lite prover för att kolla östrogen/testosteron och sköldkörtelvärden, men det var inget som var planerat eller ens jättenödvändigt (kändes det som). Missförstå mig inte, det var inte som att jag absolut kände att jag ville att de skulle undersöka (ligga i gynstol är verkligen ingen favoritupplevelse) - men jag hade liksom förberett mig mentalt så det kändes ändå på något vis snopet. 

Sköterskan passade på att kolla blodtrycket också, och det var skyhögt - som vanligt när jag är på sjukhuset. Jag är redan i kontakt med en läkare på hjärta & kärl-kliniken om det och gjorde faktiskt i förra veckan 3-4 april en sån där 24-timmarsmätning av blodtrycket igen (jag gjorde ju en sån via vårdcentralen i september 2019), men har ännu inte pratat med läkare om resultatet. Vi har telefontid bokad den 2 maj, så får se då vad hon säger. Har dock kollat min journal på 1177 och där har en annan läkare uppdaterat med att han tyckte det såg bra ut av vad jag kan avläsa ("Normotension över hela dygnet, normal blodtryckssänkning nattetid" har han sammanfattat, och medelvärdet över dygnet var 124/67 och det är ju bra!). Men vi får se vad min läkare säger när vi pratar om ett par veckor.

Pratade en timme i telefon med M också i veckan (i tisdags). Det var lääänge sedan sist. Hon har fullt upp både på jobbet och privat (hennes föräldrar uppe i norr gick har gått bort och hon & syskonen behöver bestämma vad som ska göras med hus etc, hennes sambos barn ska sommarjobba och en ska ta studenten, kollegor har slutat och nya börjat, mm mm). Dessutom har hon visst varit förkyld non-stop sedan i november. Vi har pratat om att ses och käka sushi någon gång "snart", men det har vi gjort i ett par år nu och ännu har det inte hänt så vi får se om/när det blir av.. Senast jag såg henne var i december när jag åkte in till vår gamla arbetsplats och träffade mina (våra) gamla kollegor på ett glas bubbel. Efter bubblet hade min (vår) gamla (alltså inte gammal som i gammal... menar tidigare) chef bokat bord på den libanesiska restaurangen som ligger mitt emot kontoret och M anslöt för en bit mat. Hann dock inte prata så mycket med henne då i och med att vi var ett lite större gäng (vi var 10 tror jag) och vi inte hamnade bredvid varandra vid långbordet. Vi har ju chattat en del på messenger (och pratat några gånger i telefon), men det är ju inte riktigt samma sam som att ses ansikte mot ansikte. 

Jag träffar ärligt talat inte mycket folk alls längre och är osäker på om det ens är någon som räknar mig till sina vänner längre.  Tråkigt faktiskt men det är svårt att hålla kontakt när man känner sig låg, har dålig självkänsla och blir som stressad i sociala sammanhang. Jag tänker att  jag är tråkig och att folk inte vill umgås med mig.